UKÄ:s årsrapport lyfter särskilt breddad rekrytering och breddat deltagande som utmaningar inom högre utbildning. Rapporten konstaterar bland annat att den sociala snedrekryteringen inte har för- ändrats nämnvärt mellan födelsekullarna men att den sociala sammansättningen bland nybörjarna förändrats över tid. Under den senaste tioårsperioden har det blivit vanligare med studenter vars föräldrar har en hög och en medelhög utbildning, och det har blivit ovanligare att föräldrarna är lågutbildade. Förändringen hänger ihop med att utbildningsnivån i befolkningen har höjts över tid och att den sociala bakgrunden (föräldrarnas utbildningsnivå) i stor utsträckning påverkar sannolikheten att börja studera i högskolan.

Rapporten lyfter även förekomsten av  stora regionala skillnader i andelen som påbörjar högskoleutbildning. Störst övergång till högre utbildning för dem som fyllt 24 år (födda 1991) var det för ungdomar från Stockholms, Uppsala och Skåne län. Lägst var övergången bland ungdomar från Gotlands, Jämtlands och Gävleborgs län.

I sammanfattande slutsatser visas även att:

  • De som invandrat efter skolstart är allt mer underrepresenterade i högskolan. Bland dem som kommit till Sverige före skolstart, eller är födda i Sverige med utländska föräldrar, är övergången betydligt högre, till och med en högre andel än ungdomar med svensk bakgrund.
  • De stora könsskillnaderna består. Bland nybörjarstudenterna på grundnivå och avancerad nivå förra läsåret var 57 procent kvinnor och 43 procent män. På forskarnivå är könsfördelningen däremot relativt jämn.
  • Kvinnorna tar i högre grad än männen de poäng de registrerat sig för. Kvinnorna är därmed i ännu större majoritet bland de examinerade, 64 procent.
  • 14 procent av de examinerade har studerat utomlands. Sverige når därmed inte EU-målet på 20 procent.
  • Typstudenten: kvinna med högutbildade föräldrar i en storstad.

Rapporten finns tillgänglig på UKÄ:s hemsida.

Nationell rapport lyfter breddat deltagande